Sverige är ett av de länder inom EU som satsar störst del av sin statsbudget på forskning. Trots miljardinvesteringar vittnar de som i nästa steg vill omsätta forskningsresultat i produkter, jobb och tillväxt om samma återkommande hinder, oavsett forskningsområde. I nya rapporten Steget ut ur labbet identifierar forskare själva tre förändringar som krävs för att mer forskningsresultat ska bli samhällsnytta.

Sverige rankas återkommande som ett av världens mest innovativa länder. Paradoxalt nog finns en stor outnyttjad potential: strukturella hinder gör att alltför få forskningsresultat når marknaden.

– I Sverige bedriver vi forskning i världsklass. Men för tidiga forskningsbaserade bolag saknar vi en genomtänkt struktur för hur dessa bolag ska kunna utvecklas utanför akademin, säger Oscar P. Ridell, Ph.D och grundare av insiktsplattformen Ymner.

Det som gör forskningsbaserade bolag speciella är långa ledtider, stort kapitalbehov och hög teknisk risk. Steget ut ur labbet djupdyker i de hinder dessa bolag möter och pekar ut tre områden med stor potential till positiv påverkan:

1. Incitament som säkerställer tidig tillgång till kommersiell kompetens, så forskningsresultat i högre grad kan utvecklas till företag, även när forskaren själv vill fortsätta inom akademin.
2. Ökad tillgång till labb- och testmiljöer utanför universiteten, så teknikutvecklingen kan fortsätta på ett kostnadseffektivt sätt efter forskningsfasen.
3. Finansieringsstrukturer som är bättre anpassade till forskningsbaserade företags långa utvecklingscykler och stora kapitalbehov.

– Det mest slående är att forskarna beskriver samma hinder, oavsett om de arbetar med medicinteknik, halvledare eller kemi. Det visar att problemen inte är knutna till enskilda bolag eller branscher, utan till hur systemet är utformat – vilket betyder att relativt få strukturella förändringar kan göra stor skillnad för många forskningsbaserade företag, säger Elin Hammarberg, Kista Limitless.

Vem står bakom rapporten Steget ut ur labbet?

Marknads- och utvecklingsbolaget Kista Limitless står bakom rapporten Steget ut ur labbet. Den bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta forskare och entreprenörer samt analys av data från Ymner över cirka 27 700 forsknings- och innovationsprojekt, med en sammanlagd finansiering om cirka 126 miljarder kronor, under perioden 2020-2025.

Intervjupersonerna har själva kommersialiserat forskningsresultat inom bland annat medicinteknik, kemi, halvledare och diagnostik, i olika delar av landet, och beskriver hur vägen från akademi till marknad upplevs.

Steget ut ur labbet pekar på att Sverige redan investerar stora resurser i forskning. För att resultaten också ska bli till företag, arbetstillfällen och nya industrier i Sverige krävs ett mer sammanhållet stöd som stärker kopplingen mellan akademi, näringsliv och investerare.

Läs hela rapporten Steget ut ur labbet här!

Om personerna som intervjuats

Carina Zaring
Lärosäte: Kungliga Tekniska högskolan
Forskningsområde: Halvledartillverkning/fotonik
Företag: Electrumlaboratoriet / Aninkco

Thaher Pelaseyed
Lärosäte: Göteborgs universitet
Forskningsområde: Mucinbiologi
Företag: MucoLife Therapeutics

Jan Klingler
Lärosäte: Karolinska Institutet
Forskningsområde: Medicinsk diagnostik
Företag: Volumeer

Liza Löf
Lärosäte: Uppsala universitet
Forskningsområde: Molekylär medicin
Företag: Readily Diagnostics

Malin Nilsson
Lärosäte: Lunds universitet
Forskningsområde: Ortopedi
Företag: Inossia

Cristina Paun
Lärosäte: Uppsala universitet
Forskningsområde: Kemi
Företag: Peafowl Plasmonics

Jacinto Sá
Lärosäte: Uppsala universitet
Forskningsområde: Fysikalisk kemi
Företag: Duck Technologies